Vi tror på att idrott ska vara roligt för alla och vår idé är lika enkel som vårt ursprung. SOLBERGA BOLLKLUBB har uppstått ur några unga människors drömmar, behov och önskan av att genom idrott ha roligt, känna samhörighet och få bekräftelse. Denna enkla, grundläggande och sunda idé vill vi hålla levande genom att bjuda in och uppmuntra människor ur olika samhällsgrupperingar och åldrar att delta i vår verksamhet som är mer än enbart träning, tävling och resultat. Oavsett storlek och framgångar ska SOLBERGA BOLLKLUBB vara en förening där medlemskapet innebär en kamratlig och trygg social gemenskap. Våra medlemmar, barn, ungdomar, seniorer, ledare, föräldrar och anhöriga ska känna stolthet över sitt medlemskap och de värden föreningen står för. Tycker du som vi och är intresserad av att vara med i SOLBERGA BOLLKLUBB? Klicka på länken nedan och fyll i formuläret ni kommer till så kontaktar vi er.

Hemmapremiär på Solberga BP för Solberga BK P01 mot gästande Stureby SK.
En lagom tuff match där båda lagen gav och tog. Solberga var revanschsugna efter premiärförlusten borta mot Tungelsta kvällen innan. 

Bortaseger 2-4 i strålande aprilväder på Stadshagens BP :-)

En rapport från sista aktiva dagen på träningslägret, eller som vi döpte den till ”en vanlig dag i Spanien”. Detta pga spanjorernas skönt bakåtlutade levnadsstil och inställning att allt fixar sig. 

Morgonens träning var som vanligt planerad kl 10 på stora anläggningen.
Vi traskade dit och började snöra på oss skorna för att dra igång träningen på naturgräset. Som vanligt var det friidrottsföreningar där som tränade samtidigt med oss vilket har fungerat bra, eftersom de håller på och struttar runt på löparbanorna och hoppar över häckar och sånt. MEN just idag så hade de lagt in spjutkastning på sitt schema.... på planen där vi skulle träna!! vilket arrangören inte hade en aning om.
Ingen av oss var ju särskilt sugna att lira boll där då med spjut vinande runt huvudena så en av ledarna i Nerja, Antonio, ordnade så vi fick träna på stora konstgräsplanen precis bakom vårt boende, och ett par timmar extra om vi ville.
Samtidigt som vi hade förflyttat oss till andra planen så fick vi höra att det blivit knas med vår inplanerade träningsmatch på kvällen, även där hade arrangören missat i planeringen då både gräsplanen vid stadion och konstgräsplanen vid vårt boende tydligen var bokade för träningar för lokala lag. De tränar sena kvällar och ibland långt in på nätterna fick vi höra eftersom det är svalare då.
Det var alltså ovisst om det skulle bli någon andra match i Nerja 
Men även denna gång kliver Antonio in och fixar så vi får tillgång till den lilla 7- manna plan som vi tränade på i onsdags, och han lovade att fixa fram ett gäng tjejer från Nerja så det skulle bli match.
Så kl 20.00 kliver vi ner på planen och det är fullt med folk där, killar som precis har avslutat träning, föräldrar och ungar som spontankickar lite boll, och Antonio med 7-8 tjejer från byn.
Den yngsta tjejen var 10 år, sen var det tjejer mellan 13-16.
Eftersom planen var så liten så bestämdes det att vi skulle köra med 5 utespelare och spela 2x30 minuter.
Våra tjejer var taggade och spelsugna och jäkligt drillade efter en veckas tränande.
Nerjas tjejer var ju inget organiserat lag men kunskap fanns och vissa av dem var riktigt skickliga och hade ett fint samspel på mittfältet trots att de inte var samtränade.
Men den här kvällen var vi både starkare i backlinjen och snabbare i spelvändningarna än våra spanska motståndare och det dröjde inte länge innan vi dundrade in första målet.
Solberga trummade på och hade en stor fördel av att vi var 14 spelare och kunde byta in utvilade tjejer hela tiden medans Nerja bara hade en avbytare, och ju längre halvleken fortgick ju fler bollar trillade in för oss i Nerjas mål, och första halvlek slutade med en 4-1 ledning till oss.
Innan andra halvlek startade ville Antonio att vi skulle korta ner speltiden till 15 minuter eftersom hans tjejer var ganska trötta.
Andra halvlek drog igång men spelet som var så fint i första var nästan helt borta, det kändes som att många av våra tjejer var för sugna på att göra mål och istället för att spela runt bollen så blev det ensamräder framåt som inte resulterade i mer än skott långt utanför mål.
Nerja kom fram i ett par anfall men orkade inte riktigt få till det framför mål.
Båda lagen gjorde ytterligare varsitt mål i den drygt 20 minuter långa andra halvleken och matchen slutade 5-2 till SBK.
Efter matchen blev det en gruppbild med Nerjas tjejer.
Föräldrar, syskon och andra fotbollsintresserade ungdomar kom ut på planen och det startades nån form av spontant fotbollslattjande med våra tjejer i centrum.
Stämningen var på topp och ingen ville gå hem, utom Antonio som behövde släcka strålkastarna och låsa grindarna.
En dag som började lite snett slutade på bästa sätt, och vi måste tacka Antonio för sitt engagemang som gjorde det möjligt för våra tjejer att träna och spela denna sista dag innan lördagens hemfärd.
Tack för den här veckan Nerja och tack alla inblandade, från spelare, ledare, arrangörer och föräldrar till personal och restauranger som har sett till att vi åker hem med ett oförglömligt minne, hoppas vi ses igen.

//Pierre

Onsdag, tredje dagen på träningslägret kom bli en tuff prövning för laget.
Varmaste dagen på veckan startade med träning kl 10 på en annan plats än den vi tränat på övriga dagar, en mindre konstgräsplan som låg på 20 minuters promenad från boendet.
Efter träningen hade vi dryga timmen på oss att ta oss tillbaka till hotellet, få i oss vätska och mat för att få energi till den två timmar långa vandringen upp för ett berg i typ en flodfåra till byn Frigiliana där middag skulle ätas.
Det var en tuff och jobbig vandring men samtidigt en fantastisk upplevelse i en superhäftigt miljö.
Efter middagen och återfärd med buss hade vi två och en halv timme på oss att vila och hämta kraft. Klockan 19.30 var det dags för uppvärmning inför vår första träningsmatch på resan.
Vi visste inte mer om vilka vi skulle möta än att de kom från Malaga.
Vilken chock det blev när vi klev upp från omklädningsrummet och såg att det var ett damlag med en snittålder på 20+ som stod på planen.
Deras yngsta spelare var 15 år och deras äldsta 30!!!
Matchen spelades i 2x30 minuter och det tog inte många minuter innan vi hade släppt in första målet.
Motståndarna var väldigt bollskickliga och hade en bra fart i sina anfall på båda kanterna, och dom gånger vi spelade oss igenom mittfältet var deras backar orubbliga och gjorde inga misstag.
Första halvlek slutade med 7-0 i baken.
Andra halvlek höll vi undan bättre och kämpade hårt, även om dom slog av på takten så blev vi väldigt trötta på slutet, inte konstigt med tanke på vad vi gjort tidigare under dagen, och vi fick plocka ut ytterligare 5 bollar ur våran kasse.
Matchen slutade 12-0 till C.D. Rincon. 
MEN, oavsett den målmässigt stora förlusten så är vi ledare grymt stolta ändå hur bra vi stod upp mot en övermäktig motståndare och vi höll våra positioner hela matchen där ingen gick bort sig eller tappade fokus på sin uppgift, det gick bara lite för fort i spelvändningarna.
Jag tror att vi lärde oss lika mycket på den här matchen som vi gjort på alla träningar tillsammans under veckan och jag är övertygad att om vi spelar lika disciplinerat och fokuserat i seriespelet i år som under den här matchen kommer vi att bjuda bra motstånd mot jämnåriga lag i Sanktan. Efter matchen kom motståndarlaget fram och ville ta selfies med våra tjejer och isen bröts snabbt och det byttes snapchat och Facebookadresser, dessutom bjöds det på grillat vid planen och tjejerna minglade och surrade med motståndarna.
En lång och innehållsrik dag fick en fin avslutning och jag tror nog att tjejerna somnade nöjda trots resultatet.
Nu tränar vi torsdag och fredag förmiddag innan vi har vår andra träningsmatch på fredag kväll mot ett lag härifrån Nerja och om dom vet vi lika lite som vi visste om motståndet idag, spännande.

//Pierre